Måndag...
Jag vet inte vad det beror på men jag börjar bli deprimerad känner jag.
Tänker på mycket gammalt och saker som kunde ha varit annorlunda.
När jag va 16- 17 år hände det en sak som gjorde att jag tappa kontakten med alla mina vänner inte med min vilje men det blev så. Jag vet i dag att jag skulle ha kämpat och ståt på mig men hade inte kraften då.
11-12 år har nu gått och jag har kontakt med nästan alla men det kommer aldrig att bli det samma eftersom jag har missat så många år av deras liv och dom mitt. Efter vad som hände kommer jag nog aldrig våga lite på någon fullt ut igen. Det är tufft för som vi alla vet så behöver tjejer prata av sig när livet är jobbigt eller det är något som har hänt men jag har ingen jag pratar med. Jag har liksom det tänket att det ingen vet kan dom inte använda emot mig eller berätta för någon annan. Undrar om det någon gång kommer att bli annorlunda????
När jag tänker efter så har jag faktiskt en jag berättar det mesta för men hon bor så långt bort och det är långt mellan gångerna vi ses ca en till två gånger om året ungefär.
När jag va yngre trodde jag att det bästa va att vara ärlig mot sina närmsta med i bland är det inte det för man kan förlora så himla mycket och det är det inte värt plus att jag hade sånt jävla humör och trodde jag va cool i vissa situationer. Det finns tre saker som jag skulle vilja ta tillbaks i mitt liv och det är tre olika situationer med tre olika personer. Tyvärr så är det redan för sen med två av dom.
Ja ja det är väl ingen ide att älta det förrflutna bara så tråkigt när man tänker på det. Har haft kompisar genom åren men dom försvinner ju alltid av olika orsaker eller så tappar man kontakten.
Konstigt att man kan sakna något man aldig haft!
Ha`t bra!
Tänker på mycket gammalt och saker som kunde ha varit annorlunda.
När jag va 16- 17 år hände det en sak som gjorde att jag tappa kontakten med alla mina vänner inte med min vilje men det blev så. Jag vet i dag att jag skulle ha kämpat och ståt på mig men hade inte kraften då.
11-12 år har nu gått och jag har kontakt med nästan alla men det kommer aldrig att bli det samma eftersom jag har missat så många år av deras liv och dom mitt. Efter vad som hände kommer jag nog aldrig våga lite på någon fullt ut igen. Det är tufft för som vi alla vet så behöver tjejer prata av sig när livet är jobbigt eller det är något som har hänt men jag har ingen jag pratar med. Jag har liksom det tänket att det ingen vet kan dom inte använda emot mig eller berätta för någon annan. Undrar om det någon gång kommer att bli annorlunda????
När jag tänker efter så har jag faktiskt en jag berättar det mesta för men hon bor så långt bort och det är långt mellan gångerna vi ses ca en till två gånger om året ungefär.
När jag va yngre trodde jag att det bästa va att vara ärlig mot sina närmsta med i bland är det inte det för man kan förlora så himla mycket och det är det inte värt plus att jag hade sånt jävla humör och trodde jag va cool i vissa situationer. Det finns tre saker som jag skulle vilja ta tillbaks i mitt liv och det är tre olika situationer med tre olika personer. Tyvärr så är det redan för sen med två av dom.
Ja ja det är väl ingen ide att älta det förrflutna bara så tråkigt när man tänker på det. Har haft kompisar genom åren men dom försvinner ju alltid av olika orsaker eller så tappar man kontakten.
Konstigt att man kan sakna något man aldig haft!
Ha`t bra!
Kommentarer
Trackback
